Som sagt, det är snart slut för detta läsåret.
Jag har lärt mig mycket, hur man blir så glad som möjligt och hur man pratar den fulaste dialekten i hela vida världen, halländska. Hur man använder Calc, hur man analyserar ett barnprogram. Men mest av allt så har jag lärt mig att jag duger och att jag också förtjänar att må bra och vara omtyckt.
Jag vill tacka er allihopa i JOH09 för att ni behandlar mig bra, för att ni inte hatar mig. Men mest vill jag tacka er för att ni pratar med mig. Innan jag kom hit så hade jag aldrig gått i en klass där ”kamraterna” gjort annat än att antingen reta mig eller ignorera mig, de pratade med mig om vi hamnade i samma grupp under ett arbete, men då var det det allra nödvändigaste, bara.
Ni är den första klassen som låter mig tala, synas och skratta, ni är det första klassen som någonsin sagt någonting fint till mig, komplimanger. Jag vill gråta när jag tänker på det, av lycka, jag är så lycklig att jag äntligen hittat en plats där jag får leva.
Det känns nästan abstrakt att ni finns och att det verkligen är som det är, det är så himla underbart!
Tack till er alla; Elin, Isabella, Nicolina, Sofia, Sandra, Benjamin, Linnéa, Sara, Martina, Stina, Kajsa, Louise, Kristian, Amanda och tack till Magnus, den bästa klassföreståndaren som finns.
Nu vill jag önska er det bästa sommarlovet någonsin, vi ses i augusti.
tisdag 8 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh, fina du. Du förtjänar allt det där. Det gör varenda människa.
SvaraRaderaSå himla dumt att du har fått vara i en sådan klass förut.
Puss på dig!
Tack för att du har stöttat under det senaste året finaste lilla Nicolina!
SvaraRaderaPuss på dig med!